Bless Island

Jag åkte från Island för en vecka sedan. Sov väldigt illa nätterna innan, jag kunde helt enkelt inte slappna av. Så jag anlände Arlanda ordentligt trött där brorsan överaskade med att möta mig.

Äntligen hemma, borta bra men hemma bäst. Eller snarare, borta bra men hemma fantastiskt. En hel del festligheter sedan jag kom hem. "If I told you my stories, and sang you my songs would you laugh at me?"


Men idag började allvaret, tillbaka på Gustavsgården. Det känns däremot sådär.

Min vardag här i jämförelse med Island är som natt och dag. Jag vet inte var jämförelsen skulle börja. Island gjorde mig galen när ingenting hände, mitt liv kändes som en tändsticksask, nästan. Jag fann dock något slags ro, ett lunk, ett eget tempo. Med bergen som tröst klarade jag av de mesta av väder, och lärde mig uppskatta nya saker.
Till slut tog tristessen över och jag började ifrågasätta allting. Samlade på mig ett par rejäla tvångstankar, men kom ut levande och lite mer tydlig. Inser att jag står ut med mig själv, att jag klarar av mig själv och det funkar och är fint. Samtidigt som man inte "hittar sig själv" och blir värsta ball. När allt kommer omkring är det finaste att dela en regnbåge med en vän, hej vän.

Stockholm är Stockholm på grund av folket, jag gillar Stockholm.


Det som är mest ansträngande med att vara hemma, förutom själva omställningen, är att behöva ta tag i allt. Ta tag i framtiden och göra något vettigt med tiden, på alla plan. Att dra upp huvudet ur sanden, möta prestationsångesten head on. Bestämma sig, stå för något och fatta en himla massa beslut. När jag var barnet ville jag bli brandman.



Nu blir det inget mer bloggande på ett tag. Tack och hej leverpastej.

Skitväder, en röra och bror i Peking

Lördagen var jag fasligt aktiv, i och med de fina vädret vad jag ute och sprang, för att senare på dagen även cykla. Söndagen däremot var en regnig lat dag, en bra film, lite omorganisation i gamla huset och eftermiddagsvila.

Måndagen blåste bort, igår regnade de oupphörligt och idag likadant. ajaj.

Lite kroppsliga smärtor också, lyckades slå i tån i Söndags så att nageln lossnade så smått. Helvete vad ont det har gjort. Idag har jag tejpat fast den, det är bättre! Dessutom började Måndagen, med en hov i huvudet innan frukost. Tre hästar bestämde sig för att de skulle vara i en och samma box, och när en unghäst kände sig inklämd reste hon på sig och placerade hoven på huvudet mitt. Så nu fick jag gnälla lite!

Idag till lunch, lyssnade jag på en direktsändning från Peking där brorsan spelade mot Canade och vann! Det var verkligen skitkul, där satt jag och gormade så fort det blev mål så att hundarna blev förskräckta. Bror min var hur duktig som helst och gjorde 5 av 6 mål, gissa hur mallig jag är! Hejja Niklas!!

Jag börjar få lite smått panik över hur jag ska lyckas få med mig allting hem, kommer ha en massa övervikt för flyget förmodligen. En del grejer ska jag helt sonika slänga, ett par skor, ett par ridbyxor, ett par jeans och säkert en massa annat.

Här i det stora huset är det total renovering på gång. Nytt golv ska det bli, tak och väggar ska målas, väggar ska slås ut och mycket mycket annat. Så just nu är det väldigt rörigt.


När jag var yngre än jag är idag, hade jag inget tålamod att sätta mig ner och se en bra film. Och när jag duschade förr, ville jag bara få det gjort, medan jag idag låter det ta tid. Jag har helt enkelt blivit lite mindre stressig, vilket är himla bra. Jag kan till och med ligga kvar i sängen en stund efter jag vaknat, kanske läsa en bok, det hade jag aldrig gjort förut.

Flygbiljett

Har precis köpt biljett hem, den 30 september klockan 12.45 anländer jag till arlanda! Jag måste säga att det känns otroligt skönt att komma hem. Hur bra jag än har haft det här, så saknar jag alla. Det blir lite väl ensamt till slut, isolerad på en gård.

Det har varit en bra vecka, speciellt ur hästtränings synpunkt. Dessutom så har det varit strålande väder, efter första höststormen la sig. Jag har varit rätt lat på sistone, men tog mig i kragen och cyklade idag. Det visade sig vara precis vad jag behövde!

Trausti var framme med kameran när jag arbetade med unghäst. Dålig hårdag, men vad gör man?

Så plötsligt var jag helt ensam i de gamla huset. Senior och Rita flyttade förra helgen, och som sagt så for ju David för en månad sen. Det är oerhört skönt, en massa plats och ingen att ta hänsyn till. Det tog ett par dagar att vänja sig vid att vara ensam i ett gammalt knarrigt hus, men nu är det finfint.

Tävling

Så en månad kvar til hemresan, känns som en jätte lång tid och en jätte kort tid på samma gång. Alla dess fasansfullt paradoxala känslor på denna kontrastfyllda ö.

Häromdagen släpptes tre hästar från stallet ut i stora flocken och ska således inte tränas mera. Det var Seifur, den gamla räven som behöver äta upp sig och vila och slippa hjälpa till med tokiga unghästar. Sedan var det Sula och Bjalla, två träningshästar som bara behöver lite vila. Bjalla med sin supersparkle kommer jag absolut sakna, medan Sula var mer av Traustis projekt.


Sorry citypeople men det kommer ännu mer hästsnack, om ni inte har vant er vid det här laget!


Tävling idag, utan vara sig veterinärbesiktning eller en väckarklocka som ringde klockan halv fyra på morgonen. Dessutom så var Trausti super organiserad och sa till mig hela tiden vad jag skulle göra och när. Fantastiskt avslappnande, vilket gav mig möjlighet att fokusera hundra procent på ridningen. 5.73 totalpoäng, med en misslyckad ökad tölt. Roligt hade vi och jag var nöjd med min sjunde plats, trots att jag inte får rida final imorgon, inga b-finaler. Utan Trausti hade det inte blivit någon tävling klart, så jag är otroligt tacksam över all hjälp jag har fått.


"don't let them change you, or even rearrange you."

Lycka till NIklas

Så som sagt är det alltid något spex på gång här på Island. I Lördags var det kulturnatt i Reykjavik och jag hängde med Trausti och Anna dit. Fantastiskt mycket folk, livemusik här och där, butiker och ateljeer öppna och så en enorm fyrverkerishow. Fullständig fantastiskt stämning, men jag måste erkänna att det kändes som att dofta på kakorna men inte få smaka. Jag ville festa loss och dansa runt på Reykjaviks gator. Betraktade alla människor, och föreställde mig hur kul det vore om Karin varit här. Dessutom så insåg jag hur mycket jag saknar stan, och vännerna mina.


Min bror åker till Peking nu på Fredag. Jag blir så stolt över min duktiga bror som redan har tagit brons och silver i paralympics! Höll utkik på svt, så kanske ni ser en glimt av honom! Tills dess kolla in länkan för ett smakprov:

>>> bror i tvrutan <<<

>>> brors blogg <<<

Här på Island så är det rätt mycket som alltid. Tristväder dock, typ tolv grader och regn varje dag. På Fredag ska jag tävla, var och tränade på banan igår kväll. Börjar bli rätt nervös alltså. '

Mycket tankeverksamhet igång, väldigt få slutsatser. Står än så länge fast vid mitt beslut att läsa till lärare i Uppsala. Varje dag funderar jag över alltihop. Frågar folk om råd, får en massa olika vettiga svar.

Men det löser sig alltid, på något vis löser sig allt.

Cykel, hund och en riktig plan.

Så jag planerar och planerar. Formar framtidsplaner, föreställer mig själv i olika situationer och gillar det. Alla detaljer är inte helt klara ännu, men det känns fint att äntligen ha tagit ett beslut. För det var inte lätt, och är fortfarande inte lätt.

Åker hem från Island i början av Oktober, innan den blåsiga vintern. Vi har nog med kyla hemma! Sedan ska jag väl arbeta, ta det lugnt och fixa till saker och ting hemma i Stockholm. Till våren flyttar jag till Uppsala för att studera. Uppsala är för mig helt perfekt, får vi hoppas, lite småstads känsla, härligt studentliv och relativt nära hem till kära och nära. Dessutom har jag ju Linda där som kan hjälpa en blindis hitta runt i början. Väljer att inte berätta vad jag ska studera för att det är inte hundra procent ännu. Spänningen är olidlig..



Island är Island. Försöker bara njuta så mycket jag kan av tillvaron här. Det är fint.
En ny vän till familjen som jag fullständigt kärat ner mig i, såklart! Sara Dögg har nämligen skaffat sig en valp, som jag har fått tagit hand om i en vecka. Hon har nämligen åkt med en massa vänner till värmen. Han är fullständigt bedårande, charmig och snabbtänkt. Längtar till den dagen jag kan skaffa mig en hund.
Dessutom har jag börjat cykla, och jag gillar det. Flyga fram med bra musik i öronen med häftiga vyer. Idag blåste det dock som bara den, så jag svor rätt duktigt åt vinden.

Ännu en helg med stora festligheter, de har alltid något att fira i detta land. Även om de själva inte längre kan minnas vad det är. Idag bjöds de på glass provning i Hveragerdi bland många aktiviteter. All möjlig glass, päron, choklad, lök, curry och en massa andra tokiga. Curryglassen var inte helt fel fast märklig, lökglassen vågade jag mig inte på, Trausti såg lite märklig ut när han provade den. Dessutom var hela stan indelad i olika partier med färgteman. Röd, blå och rosa var de områdena vi såg, där hade folk dekorerat med allt möjligt i rätt färg. Lite tokiga är de nog, men det är ju rätt kul med lite festligheter.

"sometimes it's hard to find that perfect opening line"

Så vad har bilden med någonting att göra, ingenting egentligen, förutom att det är Island.

Det regnar för det mesta, ett stilla regn som faller nedåt. Ingen storm som piskar det åt sidan, ett stilla regn.

Lördagen cyklade jag till Hveragerdi med Sara och Inga karen och badade. Det var riktigt kul, vi cyklade längs ridvägen, en rätt dålig grusväg med mycket sten, som krävde viss teknik. Men efter en liten stund blev jag rätt hajj på det hela trots brist på ordentlig syn, och kul va det som sagt. Fast oj vad trött jag blev när vi väl kom hem igen, låg i gräset och njöt av att vara fullständigt slut. Kunde inte låta bli att tänka på Jonas och allt hans prat om att träna, kanske hade han lite rätt ändå.

Snabbt in i dushen för jag hade bara en timme på mig innan Kjartan skull komma och hämta mig. Jo fest blev det, det var jag, 6 kilo hummer och åtta Isländska män. Kvällen bar iväg till Röda huset, med musik och sedan tillbaka igen för efterfest och singstar såklart.

Var och tränade på banan nu ikväll i Selfoss, ska tävla om ett par veckor, det ska bli himla lajbans förhoppningsvis. Annars så har en del framtidsångest, pms, hemlängtan och tröttheten gjort veckan lång trots att jag ändå var ledig på måndagen. Tog ett stort beslut idag, som jag inte riktigt ännu vill sätta ord på, men som känns bra.


"when you got to much on your mind"